Arbetet med olivlunden går vidare. Efter röjning av vägen och de sex terrasserna (fascie), så att vi äntligen fick se vår mark var det dags att renovera olivträden. Det ska göras efter att träden burit frukt, tidigt på våren innan växtkraften tar fart på allvar.
Våra träd var skyhöga och vildvuxna efter att ha stått i träda i 40-50 år, så vi fick lära oss att man då ”börjar om från början”. Man tar ner träden till meterhöga stubbar och låter nya skott växa ut från stubben. När skotten vuxit till sig väljer man ut de två eller tre som verkar ha mest växtkraft och gallrar ut de andra.
Att det finns växtkraft i stubbarna har vi redan fått bevis på – bara någon dryg månad efter avverkningen sticker de nya skotten ut, fulla av ny, grön energi! Det ska bli spännande att följa utvecklingen och se skillnaden varje gång vi kommer ner till marken.
När röjningen var klar kändes det lite glest med träd på vissa ställen. Kanske ska man köpa några ”färdiga” plantor och sätta där det saknas? Vi blev snabbt avrådda den tanken med motiveringen att det tar mycket längre tid för en planta att växa till sig än att helt enkelt (?) ta en yxa, klyva en stubbe och sätta ner stubben i marken istället. Det finns mycket att lära som nyblivna olivbönder.
Nu när vi räknat våra träd (stubbar) igen och kommit fram till att det är nästan 80 träd känns behovet inte så stort att plantera flera… Vi som var inställda på 20-30 träd när vi satte igång jobbet med att röja marken. Det kommer att bli fullt upp när träden börjar bära frukt på allvar och det är dags för skörd. Vårt hopp står till de kompisar som redan sagt att de gärna kommer ner och hjälper till.
Vi ser fram emot roliga olivskördar – arbete varvat med vin, god mat och skratt. Kanske till och med sång? Det visar sig om sådär tre till fyra år…